Mäta och väga
 
 
 Låt eleverna uppskatta olika höjder och längder. Både stora höjder, som höjden på skolbyggnaden och lägre höjder som ett fotbollsmål eller en dörr. När de gjort en uppskattning av mindre höjder/längder kan man be dom använda de kunskaper de har om naturliga mått, t ex om hur långa de är, hur bred hand de har etc. De kan sedan utgå från dessa mått för att närma sig ett mer exakt mått. Slutligen kan man mäta med måttband När man mer exakt vill räkna ut höjden av ett hus kan man se vilka referenspunkter man kan hitta. Är huset murat i tegel kan man mäta skiftegångshöjden, d v s hur mycket varje lager tegel bygger. Sen är det ju bara att räkna antalet lager med tegel. Skiftegångshöjden är normalt sett någonstans mellan 75-78mm. Har huset liggande träpanel går det att göra på samma sätt. Har huset stående träpanel eller putsad fasad blir det svårare. Då måste man använda sig av andra referenspunkter, som höjden på dörrar och fönster.
 Man kan titta på bilder av hus, rum, träd etc. Diskutera med eleverna hur långa, höga, breda etc föremålen på bilderna kan vara. Finns det något i bilderna som kan vara referenser. Kanske en vuxen person (ca 1,8m) eller en elev i 5:an (ca 1,5 m). En dörröppning är normalt sett 2 m hög. Se vidare Nämnarens uppslagsbok s. 24 - - - - - - - - -  En övning i tre moment samt användning av miniräknare. Övningen tar ca en timme att genomföra med genomgång och det är bra om man inte tar hela instruktionen samtidigt utan de gör delarna en i taget. Gå igenom famn, aln, fot och tum. Alla elever mäter sina egna kroppsmått (famn, aln, fot och tum) i centimeter, förutom tum som man kan mäta i millimeter. Sen mäter de längden på klassrummet, fönster, dörrar, skåp etc. med hjälp av sina kroppsmått så exakt som möjligt och antecknar. Nu omvandlar man kroppsmåtten tillbaka till cm. Här är det bra att använda miniräknare. När alla har mätt kollar man spridningen på måtten. Sen är det bara att ta ett måttband, linjal, tumstock etc och mäta de riktiga längderna. Närmast vinner! Den här övningen går också alldeles utmärkt att göra utomhus. Framförallt när man gått igenom hur man kan räkna multiplikation genom faktoruppdelning, talsorter var för sig etc. - - - - - - - - -  En balansvåg är helt perfekt att ha med några graderade vikter till. Helst ska man inte ha för många vikter. De får en lista med saker att väga. Den börjar med lätta saker som en whiteboardpenna och slutar med tyngre saker som en kruka. De första sakerna väger man lätt med hjälp av de vikter man har till balansvågen. Till de tyngre sakerna krävs att man lägger till saker förutom vikterna. Som t ex whitebordpennan. Det blir mycket problemlösning för att komma fram till vad olika saker väger. När de har vägt sakerna ska de också dela upp vikten i kg, hg och g. Görs med fördel i en tabell. - - - - - - - - - - Man kan kontrollera vad eleverna lärt sig när de jobbat med området genom att de helt enkelt får uppgiften att mäta några olika saker och skriva hur långt det är i meter, dm, cm och mm (om det gäller längdmåtten) Kan ju göras olika svårt beroende på hur långt man kommit, exempelvis kan man skriva längden av en penna i meter, fast då i decimalform. Man kan också få uppgiften att mäta upp 6 dl vatten och väga det, samt uttrycka vikten både i g, hg och kg. Eller det omvända att väga upp 0,75 kg vatten och räkna ut hur många liter det är.
Kursplan år 3 kunna göra enkla jämförelser av olika ländgder, areor, massor, volymer och tider kunna uppskatta och mäta länder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter
Kursplan år 5 kunna jämföra, uppskatt och mäta länder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor.
Inomhus
Utomhus